Inte bara på land, utan även i inhemska vatten letar arkeologer numera efter fornlämningar. Med speciell dykutrustning och en specialiserad utbildning i bagaget letar de på bottnar av insjöar efter spår av förhistoriska bosättningar. Världsberömda är till exempelvis resterna efter pålhus vid Bodensjön, som är mer än 6000 år gamla och som till och med har blivit utnämnda till världsarv av UNESCO.
Men även i andra sjöar och floder kan man finna gömda skatter. Medan de flesta har stött på metallsökare på sina skogspromenader, så har det på senare tid även bildats grupper av hobbyarkeologer för sökandet under vatten.
Sökande helt utan dykardräkter eller syrgastuber.
Dessa moderna skattletare klarar sig helt utan professionell utrustning och dykutbildning. De bedriver sin verksamhet från stranden eller från en båt, genom att “fiske” efter fynd. Men de använder sig inte av ett klassiskt fiskespö med krok, utan drar nytta av en egenskap som många relikter från romartiden och medeltiden har: de består till stor del av järn.
Därför använder sig hobbyarkeologerna av en stark magnet som de fäster vid en lina och drar över sjöbottnen. Om magneten stöter på ett svärd, en kniv eller ett liknande fynd, drar de helt enkelt upp fyndet. Hobbyforskarna kallar denna metod för magnetfiske och metoden gör det möjligt att hitta intressanta fynd från forn- och från nutiden utan att ens få blöta fötter.
Sedan länge har människan använt små båtar och byggt bosättningar vid vatten. Då var det oundvikligt att det ibland tappades värdefulla vapen eller ett verktyg i vattnet. Dessa bevaras väl i den syrefattiga leran på sjöbotten. Många sjöar och floder i regionen erbjuder på grund av deras långa historia goda chanser att göra ett tursamt fynd. Det var under romartiden även vanligt att kasta utrustning och svärd i vatten, som del av en ritual.
Och det är dessa objekt som hobbyarkeologerna vill åt när de söker i vattenbrynet med sina speciella fiskemagneter. I allmänna vatten behöver de heller inte oroa sig för att hamna i svårigheter på grund av olovligt “fiske”. Eftersom de fiskar efter föremål och inte fiskar, behöver de inget särskilt tillstånd.
Emellanåt problematiskt: moderna föremål
Alltför ofta hittar de dock endast moderna föremål. Metalltunnor och skrot kan från båten inte särskiljas från mer lovande fynd. Om föremålen inte är alltför stora, så kan de på detta viset åtminstone dras upp och naturen avlastas. Alla som vill prova på denna metod, bör alltså vara medvetna om att man kan få även skrotdelar eller hela cyklar på “kroken”.
Även handgranatsfynd från Andra världskriget är tyvärr en möjlighet och då bör handgranaten genast tas loss från linan och man bör kontakta myndigheterna. Likväl verkar det utvecklas en spännande hobby, där man kan hitta fynd som kanske till och med får professionella arkeologer att blekna av avund.